Mark

Mitt Val, Mitt Liv

Start

Mark

~ Kort om mej~

Patrik Kenth var tidigare med och gjorde Terrorpop men har nu gått vidare till Streetmusic FC som är en av Europas bästa fanzines

När blev du skinhead och hur kom du in på det hela?

Upptäckte Rejects, Upstarts och 4-Skins runt 1980 och började intressera mig för kulten då. Hade dock alltid svårt för nazidravlet och all skit i mitten på 80-talet. Fick en nykick med SHARP och George Marshalls bok "Spirit of 69 – a skinhead bible" och blev skinhead sent åttiotal.

Var bor du och hur är scenen där?

Bor utanför Linköping. Scenen i Östergötland är väl inte stor, men verkar vara av god kvalitet. Annars var väl inte Linköping så jävla kul för tio år se´n med Nordland och Svastika och all den skiten.

När "hängde du upp kängorna" och varför?

Lät håret växa för några år sedan, hade då varit skinhead i 10 år och tyckte det kunde räcka (är trots allt 36 i dag). Brunskjortorna hade försvunnit och den nya generationen var opolitiska och inne på stilen av rätt orsaker, så jag kände att jag kunde räcka över stafettpinnen med gott samvete. Stilen kommer jag nog aldrig släppa helt, med Martens, Ben Shermans och Fred Perrys.

Gemenskap med andra subkulturer…?

Att skins och punkare håller ihop har jag väntat på i 20 år, kul att det börjar bli så. Under mina år som skin var det oftast spänt, framför allt kände jag det som att den största misstänksamheten och fientligheten kom från punkarna (och ett visst agg känns fortfarande från vissa punkare än idag). Business sjöng ju "don´t fight each other, fight the real enemy" redan 1981, bra att budskapet äntligen nått fram. Men jag kan ju säga att mycket av agget berodde på fåniga fördomar. Träffade man punkare och började snacka med dom kunde man bli kompis med folk som tidigare varit väldigt anti-skinhead, det kändes alltid positivt.

Du är ju ansvarig för Streetmusic FC. Tillsammans med Umezine och A message to you är ni de mest kända men sen blir det svårt. Är det inte väldigt dåligt med Oi/skinhead/skazines i Sverige? Och det har väl så länge jag kan minnas (runt 10-11 år tillbaka) har det väl alltid varit så? Förutom One Step beyond, Watch your back och Terrorpop är zinen väl lätträknade? Varför är det så tror du?

Visst är det dåligt, och har alltid varit. Förutom dem du nämnde kommer jag ihåg ett oi-zine som hette Boot Boys News på åttiotalet. Inte världens bästa zine i och för sig, men ett av få som skrev om oi och skinheadkultur (och jag räknar naturligtvis inte alla sunkiga Vit Makt zines här!). Varför? Ja, motståndet har ju varit rabiat kan jag säga utan att överdriva. När jag började recensera oi-plattor i Terrorpop runt ´94 fick vi en del pikar och skit (detta från en del, vars namn jag inte nämner, som i dag är väldigt positiva till gatpunk!) och det var alltså för plattor som Business, 4-Skins och Cockney Rejects. Vi gjorde ett helt temanummer mot extremhögern (med bl.a. Oppressed och Blaggers ITA), ändå fick vi fortsätta bemöta anklagelser om att vara smygrasister. Jag kan förstå om folk under dessa förutsättningar drog sig för att skriva om skinhead-relaterad musik. I dag är läget bättre, så att det inte kommer fler zines gör mig lite besviken.

Drömintervju?

Några "drömintervjuer" har jag redan gjort (Rejects, Anti-Heros, Upstarts, Mr Review). Andra som vore jävligt kul är t.ex. Cock Sparrer och Anti-Nowhere League.

Har ni fått kritik för något band ni skrivit om?

Ultima Thule! Att vi skriver om vikingarock brukar resultera i en handfull ilskna e-mail efter varje nummer, men man börjar bli van nu. Annars tog det hus i helvete när Terrorpop gjorde en artikel om Agent Bulldogg, Birdnest postorder rev till och med ut dom sidorna i tidningen innan de sålde dem.

Vad hör inte hemma i skinheadkulturen?

Droger, rasism och partipolitik!

Specifikt för den svenska skinheadkulturen?

Personligen anser jag att bara England har en unik skinheadkultur. Jag menar, kläderna och livsstilen med fotboll och puben är ju så typiskt engelsk arbetarkultur det kan bli.

I Sverige tycker jag att många skins har en kluven inställning till patriotismen, vad tycker du? Är svenska skins mindre patriotiska än skins i övriga Europa

Kan bero på att extremhögern fram till för några år sedan alltid haft ett stark inflytande på den svenska skinhead-scenen. Likhetstecken har satts mellan patriotism och fascism. Annars vet jag inte om svenska skins varit mindre patriotiska än andra?!

Burning Heart har fått en del kritik sedan de började signa Oi, punk och skaband, sälja The spirit of 69 o.s.v. vissa tyckte väl att de bara skulle vara ute efter pengar. Har du någon åsikt om det? Är det hela inte lite orättvist? De har väl gjort mycket bra för hela vår scen?

Tycker de har gjort mycket gott för vår musik. Om de sen gjort pengar på gatmusik, so what! Jag ser hellre att svenska bolag släpper plattor med svenska band, än att vi behöver jaga skivor med exempelvis Radio 69 och Blisterhead på import! BH har också haft en hög kvalitet på det de släppt, skillnad vore om de släppt en massa skit med dyngband bara för att ska och oi är "inne".

Vilket är det bästa svenska Oi/punk respektive skabandet?

Hopplös fråga att svara på, men Agent Bulldogg och The Skalatones tillhör absolut mina favoriter genom åren.

Som avslutning, någon rolig anekdot eller nåt att tillägga? Ordet är fritt.

Petitess kanske, men jag stör mig på att folk idag försöker stämpla oi och streetpunk som två olika genrer. Oi och streetpunk är två skilda namn på samma sak, det finns igen skillnad! Att några började kalla sin musik för streetpunk istället för oi var för att de tyckte namnet oi var fånigt och var trötta på Bushell. Även termen Real punk användes ett tag. Kolla Oi! Records samling This is Oi! så ser du underrubriken Streetpunk anthems i samma andemening. Att folk försöker göra skillnad på termerna beror på all gammal misstänksamhet mot skins från början. Det var inte "fint" nog att kallas oi med tanke på skinhead-kopplingarna, därför började en del nötter säga att de minsann var ett "streetpunk" band istället. Tyvärr har det svalts med hull och hår, läste skrattande i Aftonbladet häromdagen en krystad förklaring där en av deras "experter" på området försökte förklara skillnaderna för en förvirrad läsare.