Mitt Val, Mitt Liv

 

Mark 

~ Kort om mej~

Anna

Botos

Erik

Hector

Jens

Jocke

Jon

Kim

Magnus

Patrik

Pike

Poxy

Ron

Sami 

Stellan 

Thea

Åberg

FAQ

Artiklar

Recensioner

Länkar

Gästbok

 

Sluta kategorisera, sluta analysera!!!

Jag var och kikade i ett musikforum på nätet häromdagen. Där diskuterades b.l.a var The Smiths var för sorts musik. Det dividerades fram och tillbaka om att det var pop, Brittpop, Indiepop o.s.v. o.s.v...

Då slog det mig, varför måste allt kategoriseras och sättas in i fack? Är det bara en viss sorts människor som gör det? Nej, vi inom små, små subkulturer (punk, skinhead och dylikt) är EXAKT likadana.

Som t.ex. skinheadkulturen. När jag halkade in i  den runt 93-94 så fanns det bara skinheads: det var killar som var rakade, hade kängor och bomberjackor och lyssnade på Oi och ska-musik... kort och gott - skinheads. Sen fanns det ju vissa som var rasister också men det fanns inte så många benämningar på skins som idag.

Idag när man träffar skins så delas det in i alla möjliga kategorier.

Folk är Oi-skins, Ska-skins, Trojan skins, Originalare, S.h.a.r.p, R.a.s.h, Opolitiska, Nazi, patriot and so on. Det är knappt så att man hajar vad hälften betyder. Ibland tror man nästan att den som snackar med står och hittar på nya benämningar på plats.

Varför är det då så här? Är det att fler och fler kommer in i kulturen och sätter sina personliga åsikter främst och hittar på nya epitet?

Är det för att alla ska kunna hålla reda på alla? Är det för att vissa inte vill bli sammankopplade med vissa?

Sånt här splittrar bara, är du skinhead så är du. Sen spelar det väl ingen roll om du bara lyssnar på Combat 84 eller The Specials? Du är väl fortfarande i grunden ett skinhead?

Men det ska väl tilläggas att de rakade nazisterna inte ska kalla skinheads enligt mig. Dom har inget med kulturen att göra.

Det är likadant med benämningar inom punken. Från början var alla punkare, men nu har vi:

Oi-punkare, Crass-punkare, käng-punkare, peace-punkare, nazi-punkare, horror-punkare...

Och musiken är inte längre bara enkel treackords punkrock utan delas upp i:

Oi-punk, kängpunk, peace-punk, trall-punk, horror-punk, bög-punk och så vidare till förbannelse.

Och genom detta så uppkommer oändliga diskussioner,  frågeställningar och bråk:

"Är Sham 69 Oi eller punk"

"Äkta punk är/äkta punk är inte"

”Du är ju Oi-punkare, då kan du ju inte gilla ska”

Folk lägger ner mera tid på att förklara fenomen, vilka som är vad, vilka som står var, vilka som är Oi, vilka som är Crasspunkare att det knappt hinns gå på konserter längre.

Jag menar, är det så viktigt?

Är inte faktumet att folk älskar musiken viktigast?

Är detta början till slutet?

När allt börjar delas upp?

Är det inte då sammanhållningen försvinner?

Är det inte då den omtalade "unityn" är på väg att dö?

Kulturen splittras och delas upp i 101 smågrupper, "United we stand" - vart tar det vägen då?

Inte vet jag...

/Millwall Mark