|
||
Mitt Val, Mitt Liv |
|
~ Kort om mej~ |
Mitt val, mitt liv möter Horrorshow Ideen är knappast ny-fanzine möter fanzine men i det här fallet fick jag ideen ifrån Markus Knodt som gjorde ett bajen-zine en gång i tiden. Så, här möter jag alltså Stockholms-zinet Horrorshow. Obs: Nummer 4 finns ute i detta nu...Recension finns Vilka gör Horrorshow och vad fick er att dra igång? Det är jag (Ludde), Robert och Jasmine som gör Horrorshow tillsammans. Arbetet är relativt fördelat mest p.g.a. av vad folk gör bäst helt enkelt. Jag är den ende som kan layoutprogrammet och var den ende som hade ett sånt i min ägo när vi började, därför gör jag layouten och har därför en ganska diktatorisk makt då jag får det att se ut hur jag vill. Nu börjar dock varje nummer likna varandra mer och mer, mest pga av lathet kanske, men också för att det är snyggare. Jag skriver också intervjuer, och försöker då fokusera på band som jag själv har mer koll på, dvs åt ska/reggae-hållet, och sen skriver jag recensioner. Sen har jag kommit långt ner i bandbiografi-träsket och försöker desperat få in mer scooter-relaterade saker i zinet. Robert är mästare på att skriva långa intervjuer med många frågor till band som alla vill läsa om, samt att ideligen nämna att saker och ting inte är hans "kopp te" och att man gillar att gå ut när det regnar. Sen gör han personliga krönikor och recensioner, vilket han gör bra. Samma är med Jasmine, som tex avslutade sin Augustibuller-krönika med "Någon spydde i Peter Hs tält. Sen åkte vi hem. Det var skönt.", vilket säger allt om känslan när man åkte hem trött och bakfull därifrån. Så hon är mest lagt åt det personlighetsvinklade hållet, och därav blir recensionerna också på det viset. Alla skriver så ärligt vi bara kan, och om någonting är uselt säger vi det också. Allting började för lite över ett år sedan, så jag var i en fas av kreativ exil och behövde göra något nytt. Sen var jag på ganska dåligt humör också, och Robert föreslog att vi skulle starta ett zine. Sen kom han på namnet, och det säger ju sig självt egentligen. "Horrorshow", ett skräckhärligt zine.. eller nåt i den stilen. Dock så var jag rädd att det skulle vara för mycket Clockwork Orange glorifierande, men det har jag som tur var inte märkt någonting av. En stor anledning att dra igång var ju också att scenen hade rejält uppsving just då (som pågår fortfarande.. eller?) och det kändes så jävla fräscht och lätt att bara starta ett helt nytt zine bara sådär, med folk som inte hade skrivit så mycket offentliga grejer innan. Jag är förövrigt numera chéfredaktör, för att jag gör mest grejer.. men det är bara en auktoritär titel och inget mer än så. Antal nummer och upplaga? Tre nummer släppta, och vi trycker 150 stycken per gång. Större delen säljer vi till olika distros. Vi säljer faktiskt ganska få lösnummer. Sen skickar vi ut ett 30 tal till andra zines och skivbolag. Nummer 4 får vi se...ja, när? Ja, egentligen skulle det ha kommit ut i maj nångång, men det sket ju sig såklart. Jag skyller på lathet, jobb, plugg, pengar, grässhoppsvärmar, tid, fylla, trötthet.. ja, allting faktiskt. Sen var jag själv en period så jävla trött på zinet och tyckte inte att vi hade fått någon bra kritik och att ingen skulle bry sig om att vi la ner, så i en tid var zinet inofficiellt nerlagt, men eftersom vi hade massa material skräpandes så blev vi tvungna att göra någonting av det. Sen får vi se hur folk tycker om oss, om vi inte fyller någon funktion med vårat lilla zine som vågar ta ut svängarna, så ser jag ingen anledning i att vi ska finnas kvar. Nog med pessimism, Horrorshow #4 är på väg då tryckeriet har semester i några dar till, och sen ska det bara tryckas och sen är allt arbete klart. Den här gången bjuder vi på ett par sidor extra och en hel del läsvärda saker. Åter igen så är Horrorshow årets officiella bakfylle-läsning på väg hem ifrån Augustibuller. Sen firar vi ett år också.. hurra för oss. Har ni något motto eller nån filosofi? Kanske nåt "högre syfte" Haha, att hjärntvätta alla som inte har samma smak kanske? Nej, men det vi försöker tänka på är att skriva om saker vi själva skulle vilja läsa om, samt att informera folk om nya band och band som folk aldrig hört talas om. Dom andra zinen har redan i fokus att skriva om småtråkiga band som släpper en usel demo som ingen vill lyssna på, och därför så skiter vi i att ha nyheter och sånt som lätt blir oaktuellt. Nu har vi visserligen med en sida med spelningar på i nya numret, men en sådan pratiskt liten lista har jag hittils inte sett i något annat zine, så därav är den med. Annars ska det vara någorlunda snyggt också, då med gamla svartvita skräckfilmsbilder som bara jag tycker om. Vårat motto är väl då att göra vad vi vill, och komma undan med det. Lite "Cash from chaos" över det, fast utan profiten, Malcolm McLaren och "You need hands.." Jag vet att ni hade som ambition att komma ut en gång i månaden men det har ju inte direkt funkat, varför blev det inte så? Vad satsar ni på nu? Äsch, det där sa vi för att vi först tyckte det var så lätt att bara skriva ihop och trycka allting. Och på den tiden hade jag inte fått något sommarjobb så jag satt helt oaktiverad hela sommaren och fick äntligen någonting att göra, därför lyckades jag göra klart allting på två-tre veckor. Så allt sådant arbete är ju inte möjligt längre, då vi alla är rätt upptagna då vi alla har jobb och plugg som måste göras. Sen spelar två av oss i band också, så det blir lätt ont om tid. Sen är det svårt att välja mellan att gå ut och ha kul på kvällen och att sitta inne och stanna uppe hela nattet med sitt papperszine. Men det går väl ändå.. Våran nya ambition är att bara fortsätta så gott som det går, och att hela tiden förbättra och förbättra. Sen att lägga till några sidor för att kompensera att zinet inte kommer ut så ofta. Vad gillar ni för zines själva då? Personligen så gillar jag våra konkurrentkompisar Non Serviam bäst, då det är personligt och skrivet med humor. Sen vågar dom också likt oss ta ut svängarna och skriva lite hur dom vill. Man vinner inte mycket med snygg layout, det måste vara intressant skrivet också, så att man kan läsa det om och om igen. Sen är det alltid roligare att läsa om folk man känner och vad dom råkad ut för. Annars skattar vi Streetmusic FC högt på redaktionen, då Patrik Kenth skriver jättebra recensioner och artiklar. AMTY är en klassiker som aldrig sitter fel, fast dom är verkligen sega med att släppa nya nummer. Fast jag svarar bara för mig själv nu, men jag tror dom andra håller med när det gäller dom andra zinen. Hur står det till i fanzine-Sverige tycker ni? Jag tänker då på både web och papperszines. Vad är bra, vad är mindre bra, något speciellt som skulle behövas? Vi är ju ett gäng nu iallafall, förut var det ju bara två-tre stycken som verkligen var aktiva, och man vill ju precis som med alla andra tidningar som finns veta vad folk tycker. Det är ju alltid roligare att läsa tre recensioner av en usel platta, istället för en? Webzines är ju bara Mitt Val Mitt Liv som jag tittar till med jämna mellanrum, annars tycker jag att Punk 77 web radio tjafs är urtråkigt och förstår inte vad folk ser i den sidan.. Mest saknar jag Pissed & Proud, där Stellan verkligen slet som fan för att få ut grejer till folket inom scenen, och den sidan saknar jag för den behövdes. Alla kollade på den sidan, minst flera gånger i veckan för den uppdaterades ständigt. Nu uppdateras allting högst en gång på två månader, och det är att slösa på resurser då man ändå har en hemsida som man kan skriva på hela tiden. När ett papperszine är tryckt, så går det inte att trycka nytt och ändra. Det är därför papperszinen ska skriva om saker som aldrig blir tråkigt att läsa igen, medans webzinen främst ska skriva nyheter på nyheter. Är webzines mindre punk? Det beror på hur man ser det. Om ett webzine hjälper till inom scenen är det hur DIY som helst, men om det bara står och fyller sida efter sida med meningslös dynga som ingen läser så finns det ju ingen mening med det. Fast då utgår jag ifrån att definitionen "punk" är DIY och att stödja varandra med reklam för spelningar, recensera kompisens band, hylla ett zine eller dissa en usel webradio. Såhär efter 3 nummer, om ni ser i backspelgeln. Vad är mest nöjda/missnöjda med? Hur har respondsen varit? Jag har varit äckligt självgod och samlat alla våra recensioner, vilket är bra att läsa när man ska plita ihop nästa nummer. Jag är ganska nöjd med allting faktiskt, det måste ju allting vara någonting som är lite småfult och felstavat för att det ska se mänskligt ut. Vi är alla ganska nöjda, och det känns som vi iallafall gjort någonting som folk tycker om. Hörde av en tjej som bor i Göteborg att folk därnere tycker om Horrorshow som fan, vilket är lyckat då zinet är så lokalpatriotiskt som det är. Sen är det alltid lika kul att läsa vad man gjort bra, och då får man lust att fortsätta med det också. Sen är det skitkul att tex få backstagepass till Augustibuller, bara för att man har zinet och har skrivit om festivalen som tack för att man fick komma dit, så på det sättet så öppnar zinet massa dörrar också. Sen är det också en kul erfarenhet att visa att man gjort massa zines, det blir ju nästan en hel volym böcker till slut. Nyligen blev jag presenterad för en amerikansk kille från ett psychobilly-promotergäng med "This is Ludde, he makes a great fanzine called Horrorshow" och killen bara "Oh that's great!" blah blah blah.. Då inser man i en sekund att det faktiskt inte bara är en själv som gillar det man gör, och att publiken som köper tidningen är aningen större än vad man tror ändå. Då får man åter igen den där självgoda känslan av att man lyckats göra någonting bra som andra tycker om, och den känslan är obeskrivlig. Har ni någon drömintervju? (Personligen vette fan, George Marshall kanske) Jag talar väl bara för mig själv när jag säger att jag skulle vilja intervjua Jerry Dammers, Prince Buster, Suggs, Paul Simonon och en hel rad andra gamla gubbar om vad dom gjorde när dom var unga och arga. Roligast är ju att intevjua folk man lyssnat på länge och kan lite sådär utantill, och sen också att folk tycker det är roligt att läsa intevjuer med "kändisar" eller vad man nu ska kalla dom. Sen kan en drömintervju komma till genom att bara intervjun är bra, tex när jag intervjuade The Slackers så slutade det hela med att jag och saxofonisten Dave Hillyard skickade 6-7 mail fram och tillbaka om och skrev om vilka svenska ska-band som var bäst och kändast. Sånt är kul, när intervjun når en annan nivå och inte bara är fråga-svar-fråga-svar. Annars föredrar jag live-intervjuer, men det är svårt att ordna då man inte kan ringa till andra länder utan att det kostar skjortan. Hur kommer man i kontakt med er? Vi har en dåligt uppdaterad hemsida som
jag ska ta itu med nu i dagarna som finns på www.horrorshow.cjb.net.
Där står det lite om oss som kanske är värt att
nämna. Sen kan man alltid maila till horrorshowfanzine@hotmail.com
eller direkt till mig på ludde.myrsell@chello.se
om det är någon bild eller någonting skitviktigt. Sen
rör vi oss på dom flesta klubbarna och spelningarna som
faller oss i smaken. Nåt att tillägga? Så länge vi sitter på fullriggarn Horrorshow så kommer det hissa full flagg, och när skiten till slut sjunker så lämnar vi skeppet. Dvs, vi tar tiden som den kommer när det gäller zinet och våra skriverier, och just nu går det som vi vill. Sen kommer alla få veta när nya zinet är ute och klart, på ett eller annat sätt. Frågorna ställda 05-07-21. Utlagt på nätet: 05-08-02 Kom ihåg att Ludde intervjuas själv under intervjuer, där hittar du Robban med. |