|
||
Mitt Val, Mitt Liv |
~ Kort om mej~ |
Erik kom jag i kontakt med på helgon (en
community) Han står ut på flera olika sätt, bara en
sån grej att han är skinnskalle och jobbar som spöke!
Men också att han är homosexuell som sannerligen måste
vara tufft samtidigt som han är skinnskalle. En intervju
med en intressant människa blev det helt enkelt. När blev du skinhead och hur kom
du in på det hela? Svårt att säga, jag förvandlades
inte över en dag. Var ständigt sökande i en röra av
stilar och var inte bunden till nån speciell grupp.
Förvandlingen började dock mer märkbart 1996 när jag
gick på folkhögskola och jag började umgås med 2
skins, Johannes från Norrköping och Björn från
Västerås, som jag dock inte direkt har nån kontakt med
efteråt. Det var en naturlig förvandling. Efter mycket
sökande kände jag att jag var på väg hem, till en
kultur där jag kände mej lugn och hemma och upptäckte
nått som gav mej utdelning. Har aldrig trott att
skinnskallar var varken rassar eller nazzar innan. Men
det var inget medvetet val att bli skinnskalle, det bara
skedde helt naturligt av sej självt. Det har tagit mej
mycket lång tid att komma in i det hela, eftersom det
kring 1997 var rätt ont om skins som ville släppa in
nån utböling. Idag är det snarare tvärtom. Var bor du och hur är scenen
där? Jag har mitt hem i min kropp!
Officiellt bor jag i Malmö, rent fysiskt bor jag i
Stockholm, Mitt hjärta bor i England och min själ bor
på Öland. Så det beror på hur man menar! ;-) Scenen i Stockholm är blandad. Sen
2 år FINNS det i alla fall några klubbar då och då,
innan dess fanns det ingenting alls. Spelningarna är få
tyvärr. Och när ägare till lokaler ser skinnskallar i
antåg tar dom snart bort klubbarna, fast vi oftast bara
sitter lugna och snackar och ölar! Det finns en rätt
utbredd misstänksamhet mot en om man kommer in som ny,
speciellt eftersom det är få skins som är äldre än
20 i Stockholm och jag kommer in som äldre, men det
beror mest på att alla högerpolitiska ska hållas på
hundra mils avstånd! Jag hajar självfallet att du är
skin pga. livsstilen, musiken o.s.v. men kan det inte bli
lite väl mycket fördomar emellanåt? Både från andra
skins och "Svenssons"? Du slåss ju både mot
fördomarna om homosexuella och fördomarna om skins? Hur
orkar du och vilket är värst? Hur jag orkar? Tja, jag känner mest
att det får jag väl ta. Jag är inte ute efter nån
uppmärksamhet alls, slipper det egentligen gärna, även
om jag gärna ställer upp i mediala sammanhang för att
sprida en positiv bild. Är inte intresserad av att vara
"bögen" även om jag vet att mitt rykte
nästan gjort en legend av mej. Alla vet vem skinnbollen
är, alldeles för många för det ska va hälsosamt för
mej; helt fel grupper. Hm.... jag stöter inte på så
mycket fördomar från svenssons om bögar, däremot så
är det många högerpolitiska skins som tror att bara
för man är bög så vill man bara knulla dom. Jag har
alltid undrat varför folk tror det. Bögar vill inte ha
mer sex än andra män, och vad får folk att tro att man
vill knulla alla, och speciellt dom personligen?
Knappast. Men där kan man lätt råka illa ut. Det är
mest äldre skins (över 25) som ens bryr sej, dom yngre
är vettigare och skiter i petitesser. Händer det ofta att andra skins
tror att du är "gayskin" d.v.s. en som tänder
på klädstilen men inte har något med skinkulturen att
göra i övrigt ifråga om musik, ideal och så? Och vad
tycker du om gayskins? Det är bara som dom inte träffat
mej som tror det. Efter 5 sekunder med mej märker dom
att det inte är fallet. Dessutom så går ju gayskins
omkring i knähöga kängor, astajta fläckblekta byxor,
kalrakade skallar. Det gör ju inte jag. Och gayskins vet
ytterst sällan vad ska är, vad en crombie är, att det
hela kommer från Jamaica... o s v. Vad jag tycker om gayskins? Jag är
rätt dubbel där. Jag skiljer på gayskins (som är
fetishbögar) och skinnskallar som är bögar. Känner
folk av båda sorterna. Det finns en del gayskins som är
okej personligen och som faktiskt har rätt bra koll på
skinheadkulturen, t ex ägaren av homotidningen QX som
jag känner. Dom andra har jag inte så mycket till
övers för. Ibland säger jag att jag anser att
gayskingrejen gör skinheadkulturen lika mycket skada som
nazisterna gjort, men det är väl att hårdra det lite.
Säger det mest för att kivas! ;-) Dock får jag upprepa att det är
mest äldre skins som tror att man är gayskin. Dom yngre
skiter oftast i vilket, och bryr sej bara om ifall man
är okej eller inte. Hur skulle du beskriva den
svenska skinscenen för ett utländsk skin? Vad är
specifikt/unikt? Svår fråga. Tror inte den är så
unik faktiskt. Möjligen att den är väldigt anti-höger
i dom yngre kretsarna, utan att vara vänster för det.
Att det inte är så mycket daltande med korkade
rasister. Du har ju bott i England, hur
skiljer sig den svenska skinscenen från den svenska? I England är ju rasismen tyvärr
väldigt husligt accepterad. Det är rätt beklämmande;
dom är själva så blinda för den. Sen har det blivit
rätt vanligt med droger, skinsen knarkar för fullt.
Inget kul. Du är ju inte mycket för punk
och Oi! har jag förstått... Och många som är mer
traditionella på det viset (mera 69-style skins) tycker
jag brukar se ner lite på skins som är mera inne på
Oi! och punk. Tycker du att det finns en sådan attityd
eller har jag bara träffat på ett fåtal trångsynta
personer? Det tycker jag inte att du är.
Tycker du visar ett brett intresse och bredare
förstående än många andra. Det enda jag kan tycka är
irriterande rent allmänt, är när nån rabblar grupper
och svenska småband, och blir förnärmade när man
aldrig har hört talas om dom. Det tas för givet att man
ska känna till varenda liten grupp som stått i en
källare och fått ut en demo med en enda låt. Det är
mycket sånt snobberi bland skinnskallarna. Hur tycker du gemenskapen med
andra subkulturer är? Har den ändrats något under dina
år som skin? Bland dom yngre finns det ju ett
rätt brett umgänge med punkare, det verkar funka bra,
och punkare idag är inte så dräggiga heller. Bland
äldre känner jag att det är en inhemsk värld där man
knappt pratar med varken nykomlingar eller utomstående;
tror det är en skada från tiden med naziskins. I
Stockholm vet jag inte helt hur det är, men i Malmö
skulle nån med högerpolitiska åsikter eller det minsta
lilla rasism inte leva länge i närheten av några
skins. Skinheads över hela världen,
oavsett nationalitet har alltid haft stoltheten,
(vissa delar) av musiken, att ta avstånd från droger
och patriotismen som gemensamma nämnare... Men i Sverige
tycker jag att många skins har en kluven inställning
till patriotismen, vad tycker du? Är svenska skins
mindre patriotiska än skins i övriga Europa (tex.) Tja, patriotism ser ju helt olika ut
i olika länder. Jag är stolt över Sverige som fan, men
det är ren logik: vi har det fan lyxigast i nästan hela
världen, även när vi är fattiga! Vi är bara så
hemmablinda och klagar om vi får det mindre
jättelyxigt. jaja. Jag tror mest skillnaden ligger i att
vi inte behöver stoltsera, inte behöver vifta med fanor
och flaggor; det är ju självklart vi är stolta över
både härkomst och land. Det har jag alltid varit, och
just därför är det ju en självklarhet att dela med
sej åt dom som tar emot det på ett schysst sätt!
Landsgränser är ändå bara ett påhitt som egentligen
inte finns, varken geologiskt eller biologiskt. Det är
lätt att tänka bort dom. Vilket är det bästa svenska
skabandet genom tiderna? Motivering också tack! Shit... ingen aning. Men jag är
jävligt förtjust i Liptones, jo det får bli just dom!
Dom har stil, spelglädje, är snygga att se på, och
framför allt: Sångaren kan sjunga! Det är nått som
brukar fattas i i stort sett alla band nuförtiden,
och eftersom jag själv är sångare är det något jag
värdesätter. Samma för USCB allstars. Du har en ganska gedigen
skådespelarbakgrund, har du spelat skinhead någon
gång? Isåfall i vad? Jo det har jag, både på foton och
i film. Jag vet inte om jag är så stolt över en del av
sakerna, dom flesta är gjorda för så länge sen och
idag skulle jag säga nej till att ge skinnskallar ett
negativt ansikte. Men jag var rätt desillusionerad och
mådde rätt dåligt 1999-2001, och dessutom jävligt
fattig. Jag sket helt enkelt i allt, om det vankades
kosing! Så här på rak arm har jag varit med som
skådis som skin i följande saker som jag kommer på
just nu: OP:7 (sjukhussåpa, Kanal 5)
(nazist). ECCE HOMO (fotoutställning)
(nationalist). SKINHEADS (fotoutställning)
(originalare - mej själv). BEN OCH GUNNAR - EN FILM OM MANLIG
GEMENSKAP (Killinggänget) (skinnskalle bara - enda
korthåriga i hela filmen!) Det är säker nånting som jag
glömt. Jag finns på www.imdb.com. Har mest fått spela
hårdingar! Yes! :-) Vad hör inte hemma i kulturen? Rasism. Droger. Trångsynthet.
Förnämfiseri. Vi är fan varken bättre eller sämre
än andra. Som avslutning, någon rolig
anekdot eller nåt att tillägga? Ordet är fritt. Jo, det har jag faktiskt! En gång
när jag bodde i Stadshagen så stod jag och väntade på
hissen. Jag bodde på 12e våningen, så jag ville
knappast gå upp, fast det satt ett störigt
invandrargäng i entrén. Jag hade på mej kängor,
jeans, bombarjacka. Då kom en av invandrarkillarna upp
till mej, och frågade arg "eru nazist eller?".
Jag har ju aldrig kopplat ihop skinnskallar och nazism,
så jag brukar alltid på skämt svara: "nä,
varför tror du det"? Då svarar han
"för du ser ut som en" - och där stod han
själv, men kalrakad skalle (vilket jag inte hade),
uppvikta jeans ovanför kängor, och bombarjacka! Jag
bara ögnade honom upp och ner och gav honom en jävligt
frågande blick. Han såg ju precis likadan ut som mej!
Han såg ut precis som det han hade fördomar om! Jävla
pucko, hehe. Erik heter egentligen något annat
|